Listränta och snittränta
Listräntan är bankens publicerade utgångsränta. Snitträntan visar genomsnittet för nya eller omförhandlade lån under en period.
Din faktiska ränta kan påverkas av belåningsgrad, inkomst, sparande, andra bankaffärer och bankens riskbedömning.
Rörlig eller bunden bolåneränta
Rörlig ränta i Sverige betyder normalt tre månaders bindningstid. Den kan ändras oftare och följer ränteläget snabbare.
Bunden ränta ger mer förutsägbar månadskostnad under bindningstiden, men kan innebära kostnader om lånet löses i förtid.
Så slår räntan i kronor
En procentenhet på 1 000 000 kr motsvarar 10 000 kr per år före ränteavdrag. På stora lån blir små ränteskillnader stora belopp.
Räkna därför i kronor per månad, inte bara i procentenheter.
När räntan ska omförhandlas
Inför en omförhandling är det rimligt att jämföra bankens listränta, snittränta och ditt eget erbjudande. Det ger bättre underlag än att bara fråga efter lägre ränta.
Belåningsgrad, amortering, inkomst och övriga bankaffärer kan påverka bankens bedömning. Räkna alltid på vad skillnaden blir i kronor per månad.
Räkna på månadskostnaden i kronor
Ränta bolån påverkar hushållets ekonomi direkt eftersom bolån ofta är stora belopp. Små skillnader i ränta kan därför ge stora skillnader i månadsbudget.
Räkna både före och efter ränteavdrag, och lägg amorteringen separat. Amortering är inte en räntekostnad, men den påverkar kassaflödet varje månad.
Det är också viktigt att inte blanda ihop bankens kalkyl med hushållets verkliga vardag. Banken räknar på kreditrisk. Du behöver även räkna på mat, el, försäkring, avgifter, underhåll och sparmarginal.
Testa vad som händer om räntan ändras
En bolånekalkyl bör tåla att räntan blir högre än dagens nivå. Det är särskilt viktigt om hushållet redan har små marginaler.
Jämför också rörlig och bunden ränta i kronor per månad. Förutsägbarhet kan vara värdefull även när den inte ger lägsta möjliga ränta.
Räkna gärna på flera nivåer: dagens ränta, en procentenhet högre och två procentenheter högre. Då syns det snabbt om hushållet har marginal eller om lånet bygger på ett för snävt antagande.
Bolån är både ränta och risk
Räntan får mest uppmärksamhet, men belåningsgrad, amortering, inkomst och bostadens värde är minst lika viktiga i en bolånekalkyl.
Om bostadens värde sjunker kan belåningsgraden bli högre även om lånet är oförändrat. Om inkomsten sjunker kan samma månadskostnad bli betydligt tyngre.
Därför bör bolån räknas som en del av hela hushållsekonomin, inte som en fristående procentsats.
Räntan ska jämföras med rätt underlag
När ett bolån förhandlas är det lätt att bara fråga efter lägre ränta. Ett bättre underlag är att känna till listränta, snittränta, belåningsgrad och vad ränteskillnaden betyder per månad.
Om banken erbjuder en rabatt behöver du också veta hur länge den gäller och vad som händer när den löper ut. En bra ränta i dag kan bli mindre bra om den kräver villkor du inte vill ha senare.
Därför hör bolåneränta, ränteavdrag och amorteringskrav ihop. De påverkar samma hushållsekonomi men på olika sätt.
Det är skillnad på kostnad och amortering
Ränta är kostnaden för att låna. Amortering är återbetalning av skuld. Båda påverkar kontot varje månad, men de betyder olika saker.
När du räknar på boende bör räntan, ränteavdraget och amorteringen visas separat. Då ser du vad som är faktisk kostnad och vad som minskar skulden.
Det gör det också lättare att jämföra två bolån eller två bostäder utan att månadssiffran döljer vad pengarna faktiskt går till.
Räkna om när ränta, inkomst eller bostadsvärde ändras
En bolånekalkyl blir snabbt gammal om räntan ändras, inkomsten förändras eller bostadens värde omvärderas. Samma lån kan få en helt annan känsla i budgeten.
Det räcker därför inte att räkna när lånet tas. Räkna igen vid ränteändring, omförhandling, renovering, flyttplaner eller större förändringar i hushållets inkomster.
Det gör det lättare att se om amorteringstakten, bindningstiden eller marginalen fortfarande fungerar.