1 000 kr i månaden i 10 år

Beräknat slutvärde

Efter 10 år är insatt kapital 120 000 kr. Det beräknade slutvärdet blir 171 052 kr, vilket innebär 51 052 kr i avkastning före skatt och avgifter.

Exemplet är en räkneövning. Avkastning i fonder och aktier är inte garanterad, och sparkonton kan ändra ränta över tid.

Eftersom pengarna sätts in löpande kommer inte hela kapitalet att arbeta under hela perioden. Det är därför tabellen skiljer mellan insatt kapital och beräknad avkastning.

Vad visar exemplet?

Månadssparandet gör att kapitalet byggs gradvis. De första insättningarna får längst tid på sig att växa.

Använd kalkylatorn om du vill ändra ränta, spartid, skatt eller månadssparande.

Läs därför inte slutvärdet som ett facit. Läs det som ett svar på frågan: vad händer om just dessa antaganden används under just den här perioden?

Ändra ränta, skatt och spartid

Exemplet räknar med en jämn årsavkastning, men verkligt sparande rör sig sällan så jämnt. Sparkonto kan få ändrad ränta och fonder eller aktier kan både stiga och falla.

För ett mer användbart beslutsunderlag bör du jämföra flera scenarier: låg avkastning, ett neutralt antagande och ett mer optimistiskt antagande. Lägg också till skatt och avgifter om de påverkar sparformen.

Om du räknar på sparkonto bör räntan efter skatt vara med. Om du räknar på fonder bör avgifter och värdesvängningar vara med i bedömningen.

Det mest användbara är ofta att jämföra två eller tre scenarier bredvid varandra. Då syns om resultatet drivs av sparbeloppet, tiden eller avkastningsantagandet.

Så läser du utvecklingen år för år

Tabellen visar inte varje månad, utan valda år så att utvecklingen blir lättare att läsa. I början kommer en större del av ökningen från egna insättningar. Senare kan avkastningen få större betydelse.

Vid månadssparande är det normalt att insättningarna dominerar i början. Ränta på ränta-effekten blir tydligare först när kapitalet hunnit bli större.

Om den beräknade avkastningen blir större än insättningarna bör antagandet granskas extra noga. Det kan vara rimligt över lång tid, men det gör också kalkylen mer känslig.

Vad exemplet inte visar

Exemplet använder en jämn årlig avkastning för att göra beräkningen tydlig. I verkligheten kommer avkastning sällan i en rak linje.

För fonder och aktier kan utvecklingen vara negativ vissa år. För sparkonto kan banken ändra räntan. Därför bör exemplet läsas som ett scenario, inte som en prognos.

Det är särskilt viktigt när perioden är lång. Ju längre tid kalkylen sträcker sig över, desto större blir effekten av ett antagande som är lite för högt eller lite för lågt.

Testa samma belopp med andra antaganden

För att förstå känsligheten kan du räkna samma scenario med lägre ränta, kortare spartid eller utan månadssparande.

Skillnaden mellan scenarierna visar vilka delar som driver resultatet mest: tiden, insättningarna eller avkastningen.

Om slutvärdet faller kraftigt när avkastningen sänks är kalkylen känslig. Om resultatet fortfarande är rimligt även med försiktiga antaganden är sparplanen mindre beroende av ett optimistiskt utfall.

Gör exemplet till en egen kalkyl

Byt ut beloppen mot dina egna avrundade siffror. Använd sedan samma spartid men testa flera räntenivåer, till exempel noll procent, en försiktig nivå och en högre nivå.

För investeringar bör du även lägga in avgifter och skatt i din egen bedömning. För sparkonto bör du räkna efter skatt och kontrollera om räntan är rörlig eller bunden.

Syftet är inte att hitta ett exakt framtida värde, utan att förstå vilka beslut som påverkar resultatet mest.

Vad som brukar missförstås

Det är lätt att tro att avkastningen kommer jämnt varje år bara för att exemplet räknar så. I verkligheten kan några få starka eller svaga år påverka slutresultatet mycket.

Det är också lätt att underskatta tiden. Skillnaden mellan tio och tjugo år är inte bara dubbelt så många år; avkastningen från de tidiga åren får längre tid att växa vidare.

Därför bör exemplet läsas tillsammans med huvudguiden om ränta på ränta, inte som en fristående slutsats.