Så räknas ISK-skatt
På ISK beräknas först ett kapitalunderlag. Underlaget multipliceras med schablonräntan för året och resultatet blir schablonintäkt.
Schablonintäkten beskattas sedan som kapitalinkomst med 30 procent. Från 2025 finns en skattefri grundnivå för sammanlagt sparande på ISK, kapitalförsäkring och PEPP-produkt.
| Inkomstår | Schablonintäkt | Skattefri grundnivå | Effektiv skatt före grundnivå |
|---|---|---|---|
| 2024 | 3,62 % | 0 kr | 1,086 % |
| 2025 | 2,96 % | 150 000 kr | 0,888 % |
| 2026 | 3,55 % | 300 000 kr | 1,065 % |
Vad du fyller i
I kalkylatorn fyller du i kapitalunderlaget direkt. I verkligheten räknas kapitalunderlaget fram med värdet vid ingången av varje kvartal samt insättningar och överföringar under året.
Det gör att kalkylatorn är bäst för att förstå principen och ungefärlig effekt, inte för att ersätta kontrolluppgift eller deklaration.
När ISK-skatt spelar störst roll
ISK-skatt tas ut även om innehaven inte har stigit i värde. Därför spelar skatten större roll vid låg eller negativ avkastning.
För pengar som bara står kontant på ISK kan schablonskatten bli extra tydlig, eftersom pengarna beskattas trots att de kanske inte ger motsvarande avkastning.
Räkna med flera scenarier
En kalkylator blir mer användbar när du testar flera nivåer i stället för ett enda antagande. För sparande kan du jämföra låg, mellan och hög avkastning. För lån kan du jämföra olika räntor och löptider.
Skriv gärna ner vilka antaganden du använder. Då blir det lättare att förstå varför resultatet ändras nästa gång du räknar.
Det är också viktigt att ändra en sak i taget. Om du höjer både ränta, sparbelopp och spartid samtidigt blir resultatet större, men du ser inte vilken faktor som egentligen gjorde skillnaden.
Kalkyler ersätter inte villkor
Kalkylatorerna visar matematiska samband. De kan inte läsa ett låneavtal, ett fondfaktablad eller ett sparkontovillkor åt dig.
Kontrollera därför alltid avgifter, bindningstid, skatt, uttagsregler och andra villkor hos ansvarig aktör innan du använder resultatet som beslutsunderlag.
Se resultatet som ett sätt att ställa bättre frågor. Om kalkylen visar att en avgift eller ränteskillnad gör stor skillnad i kronor vet du exakt vilken punkt du ska kontrollera i villkoren.
Så får du en mer realistisk kalkyl
Börja med ett försiktigt scenario och bygg därifrån. För sparande kan det vara noll eller låg avkastning, särskilt om målet ligger nära i tid. För lån kan det vara en ränta som ligger över dagens nivå.
Jämför sedan med ett mer optimistiskt scenario. Skillnaden mellan scenarierna är ofta mer lärorik än ett enskilt slutvärde, eftersom den visar hur känslig ekonomin är för antaganden.
För längre kalkyler bör du även tänka på skatt, inflation och avgifter. De påverkar inte alltid det första årets resultat så mycket, men får större betydelse när beräkningen sträcker sig över många år.
Från kalkyl till fråga
Om en sparkalkyl visar att månadssparandet betyder mer än avkastningen kan nästa fråga vara hur sparbeloppet kan göras hållbart. Om en bolånekalkyl visar att räntan gör stor skillnad kan nästa fråga vara hur mycket marginal hushållet behöver.
På det sättet blir kalkylatorn inte bara ett formulär. Den blir ett sätt att se vilken del av ekonomin som behöver förstås bättre innan du går vidare.
Det är också därför varje kalkylator har förklarande text runt sig. Resultatet behöver ett sammanhang för att inte bli ett lösryckt tal.